V2 Jag kan ….sy ...själv

Denna veckan har varit intressant då jag först fick oväntad respons på handledningen och en återkoppling till mitt föregående arbetet mitt bibliotek, som förändrade min syn på processen och resultatet. Det fick mig även att tänka på hur påverkbara jag är när jag släpper sökandet efter målet

Veckan började med handledning där jag visade upp mina byxor och mitt förkläde. Responsen jag fick var att det var bra att man fick se och ta i kläderna för att se vad jag har gjort och att det gjorde dem mer förståeliga, jag fick även responsen av en kurskamrat som läser till slöjd lärare, ” snälla ring mig så kan jag förklara hur du ska göra” vilket jag tackar mycket för men, jag har inte känt mig redo i min process att släppa taget och be om hjälp. Jag fick även en tanke över att vara perfektionist, då jag inte kände mig rickigt nöjd då mina sömmar inte var rickigt raka, men alla andra tycket det såg bra ut och att det var en del av min design och att bra om jag berättar det blir det fel. och det får jag väll säga att även om jag inte håller med är jag nöjd med min prestation. 

Veckans arbete började med en egen designad kimono, tröja. Jag valde ett randigt tyg och ville utmana mig själv att mönsterpassa. Och jag startade med att gå över och försöka vara så ordentlig som möjligt. Mätta, mönster mall, testa alla mall bitar tillsammans, och sen klippa i tyget.

Men när jag kom så långt att jag började sätta ihop alla delarna fick jag någon känsla att allt var fel att jag gjorde något som inte var rätt, och detta var första gången som jag kände att jag behövde hjälp då det var som om arbetet hade sitt eget liv. Men då jag ville utmanan mig och se om jag kan ta lärdom av denna känsla, kände jag mig tvungen att släppa den fri och slänga bort mitt mål att göra klart den denna veckan, och ta fram sprätten. Och sen dess har jag gått på känn och känns det fel har jag spretat, provat och gjort om. Mycket sprätta har det blivit men jag lär av mina försök och Vem vet var jag kommer lära mig när arbetet får leda vägen

Under veckan har jag även återvänt till min zoon , mitt bibliotek från föra arbete,(http://elizahdk.blogspot.se/2014/03/slutredovisning-pa-gestaltningen.html) där jag visade på att det jag läser/lyssnar påverkade mitt arbete något kolossalt. Jag la märke till att jag har vandrat i spiralen t från den första gestaltningen, http://prezi.com/wysd1f0wnwmt/genom-bibloteket/?utm_campaign=share&utm_medium=copy där jag kartlade de olika nivåerna i mitt bibliotek, där rummet , böckerna och Författarna och inläsarna leder mig till ett skapande. denna veckan har jag lyssnat på Harry Potter and the philosopher's stone by J.K. Rowling read by Stephen Fry. Och om man har läsa böckerna eller sett filmerna kan man kanske som jag se att det finns något i mitt arbete som har något magiskt över sig.

Jag vill inte påstå att mitt arbete är magiskt men mitt arbetet påminner mer om en trollkarls rock från fantasy värden än en kimono från japan. Och ja vad var det sorterings hatten sa

”So put me on! Don't be afraid!
And don't get in a flap!
You're in safe hands (though I have none)
For I'm a Thinking Cap! ”

http://harrypotter.wikia.com/wiki/Sorting_Hat

alla fotografier av mig